Det nya numret av Svenska Journalen, släppt idag, innehåller tre sidor smakprov ur vår nya brödbok Nybakat, hembakat.
Pressmeddelande från Libris förlag: Perfekta pajer, Nybakat, hembakat, Saliga soppor
Pressmeddelande från Libris förlag 25 januari 2010
Perfekta pajer, Nybakat, hembakat och Saliga soppor – tre nya böcker i ”lilla Kyrkkaffe-serien”
”Långpanneböckerna” på Libris har fått tre nya syskon. Det har blivit tre små böcker på mycket efterfrågade teman: pajer, matbröd och soppor. Och precis som i alla Kyrkkaffe-böckerna är det människor runt hela Sverige som står för recepten.
– Redan när vi gjorde Kyrkkaffe – bullar, böner och berättelser var det folk som frågade om vi inte skulle göra en soppbok, säger Libris-redaktören Anna Braw. Och i höstas var det dags, tyckte vi. Det är många som tycker om att bjuda på soppa och många som frågar efter recepten när de blir bjudna, både i församlingshem och hemma hos varandra.
Långpannans lov, Bästa bullarna, Mat i långpanna och Blixtkakor och annat snabbt och lätt har tagit köks-Sverige med storm och tryckts om flera gånger under det senaste året. Alla böckerna bygger på recept från Libris tidigare receptupprop som har resulterat i Kyrkkaffe, Brödglädje, Tillsammansmat och Påtår. Nu fortsätter serien alltså med Saliga soppor som får sällskap av Perfekta pajer och Nybakat, hembakat, den sistnämnda en matbrödsbok.
– I arbetet med de stora böckerna har vi ju sett vad människor tycker om att bjuda på, säger Anna Braw. Nu har vi samlat de recepten efter tema och dessutom fått användning för en massa nya – för det kommer brev hela tiden!
En av grundtankarna med kyrkkaffet är att alla ska kunna vara med, och därför är det många som har hjälpt till med tips och recept på till exempel glutenfritt.
– Det är smarta, vettiga recept, oftast med bara billiga ingredienser, säger Anna Braw. Och så är det så roligt att tänka på Simon och Siv och Kjersti och de andra när man provar.
Utgivningsdatum: 28 januari 2010
Saliga soppor – ISBN: 9789173870504
Nybakat, hembakat – ISBN: 9789173870559
Perfekta pajer – ISBN: 9789173870511
81 sidor, 160×170 mm, fyrfärg
Redaktör: Anna Braw; Foto: Magnus Aronson m fl; Form: Maria Mannberg
För beställning av recensionsexemplar, för recept ur böckerna och för kontakt med medverkande, kontakta Anna Ekman, press@libris.se, 019-20 84 13
För högupplösta bokomslag, se Libris pressida
Efter förra årets succé med fyrkantiga kakor i Långpannans lov kommer nu Mat i långpanna och Blixtkakor, två böcker med recept från hela Sverige, på Libris förlag.
Böckerna fortsätter den serie som Libris förlag startade med Kyrkkaffe — bullar, böner och berättelser år 2004. De bygger på recept som människor runtom i Sverige har skickat in. Blixtkakor har fått sin titel från ett recept inskickat av Aina Emanuelson i Trollhättan, som fick det av sin svärmor på 1960-talet, och innehåller bara kakor som går riktigt snabbt att baka.
– De flesta har få och enkla ingredienser, säger böckernas redaktör Anna Braw. En del är riktiga klassiker. Men det finns också alldeles nya småkakor med ingredienser som rågflingor och sesamfrön!
Mat i långpanna har sammanställts på efterfrågan och innehåller främst recept från en annan bok i Kyrkkaffe-serien, Tillsammansmat.
– Många säger att långpannemat är ett av de enklaste sätten att bjuda mycket folk, säger Anna Braw, och de flesta som provat har något favoritrecept som de brukar använda. Här har vi samlat ihop de godaste och smartaste långpannerecepten och idéerna från Tillsammansmat-projektet och kompletterat med lite nytt. De flesta recepten är väldigt enkla och fungerar bra till lunchlådor också!
Utgivningsdatum: 6 mars 2009
För mer information om böckerna, se Mat i långpanna och Blixtkakor på Libris förlags hemsida.
För beställning av recensionsexemplar, kontakta Inger Lundin, press@libris.se, 019-20 84 16
För högupplösta bokomslag och inlagebilder, kontakta Daniel Bäckrud, daniel.backrud@libris.se
Apropå kristna receptböcker, och lite apropå fastan också – nog är väl denna artikel om matängeln Delia Smith ett slags uppbyggelseläsning?
Hon resonerar om att tala öppet om sin tro:
“It is such a difficult thing to communicate,” she agrees. “You run the risk of being misunderstood and knocked down.” Does she see herself as brave, then? She laughs at the thought. “You have to consider what being a Christian is about. If we think being misunderstood and knocked down is bad, what is that next to what happened to Christ? If there is a reason why I have agreed to do this, it’s because he did it. He coped with ridicule and misunderstanding every day.”
Tack, Daniel, för tipset!
Anna, redaktör
I lördags var jag i S:t Pauli församling i Göteborg och pratade på en kvinnofrukost. De ville höra om kyrkkaffe, och det pratar jag ju gärna om, så det var en så kallad vinn-vinn-grej redan från början: vackert församlingshem, stort lyxigt frukostbord, otroligt trevliga människor, mycket prat runt borden och många som nickade igenkännande åt saker som andra hade skrivit och skickat in när vi gjorde vårt kyrkkaffeupprop för några år sedan. Jag önskar att Sonja i Hjortensbergskyrkan i Nyköping fick vara med någon gång och höra reaktionerna på sin text (”Min hyllning”). Den läser jag alltid när jag pratar om kyrkkaffe, och den är så mitt-i-prick för så många.
Ibland frågar folk (nu senast i förra veckan en journalist) om det verkligen är så angeläget (de uttrycker det lite olika) att ett kristet förlag gör receptböcker. Då kokar mitt kyrkkaffeblod nästan över. Finns det något viktigare än att påminna om att när två eller tre är församlade får vi sällskap? Och att inspirera varandra till att göra praktisk verklighet av detta oslagbara erbjudande?
Såhär skrev förresten Borås Tidnings recensent Johan Sundeen när Kyrkkaffe — bullar, böner och berättelser kom:
”Veteranen under de röda fanorna, renlevnadsmannen som firar folknykterhetens dag, autodidakten vid folkbildningens seminariebord och den till synes outslitliga ledartypen inom knattefotbollen – alla har de ägnats talrika spaltmeter under rubriken ”Folkrörelsernas Sverige”. Betydligt mindre omskrivna är tanterna (någon gång också farbröderna) som söndag efter söndag tillser att det finns kaffe med bröd att inta i församlingshem och samlingslokaler efter det att slutpsalmen tonat ut. Nu ägnas emellertid denna glömda frivilligrörelse sin tribut i en smakfullt utformad volym från Örebroförlaget Libris.
I Kyrkkaffe får läsaren på dryga 220 sidor får möta representanter för bullbakerskornas släkte, ta del av reflektioner kring kaffetårens betydelse för församlingslivet, lära sig ett och annat om kaffets plats i den svenska historien samt småskratta åt församlingsanekdoter på tema kaffe och kakor. Boken, som bär den välfunna undertiteln Bullar, böner och berättelser, innehåller också tvåhundratalet recept som dukas upp för ögat i vackra och farligt frestande bilder. Här trängs kristet klingande bakverk som Adventsfåglar och Bönehusbakelser med alldeles vanligt vetebröd.
[D]okumentationen av kaffekokandet och bullbakandet är ett stycke opretentiös kulturhistoria. Kyrkkaffet är något så ovanligt som ett genuint svenskt bidrag till Guds världsvida kyrka. ”
Amen.
Och det här roliga brevet plingade in i min e-postlåda häromdagen:
”Hej Anna!
När jag såg er katalog blev det äntligen av för mig att skriva och berätta om en, i mitt tycke, lustig händelse från i somras.
Utgångspunkten är den helt suveräna boken Långpannans lov!
Kalvfestivalen, en festival för nutida konstmusik, är (faktiskt) känd i hela i Europa. Under några korta sensommardagar samlas elit och entusiaster för denna musikstil i vår lilla by.
I somras hade vår lokala hembygdsförening i uppdrag att fixa enkelt och gott fika till operaföreställningen Banan split i församlingshemmet.
Jag lovade att baka sommarens favoritkaka: skurna havrekakor ur Långpannans lov. Enkelt och lätt slängde jag ihop några plåtar. De serverades till kaffet på lördagsförmiddagen. Föreställningen blev en succé, så också kakorna! Borås Tidnings kulturreporter kom till köket efteråt och berömde dessa välsmakande godbitar. Så långt egentligen inte så konstigt!
Men döm om min förvåning när jag slår upp BT och läser inte bara lovord över fantastiska föreställningar, upplevelser och konserter utan även över ”mina” kakor! Reportern skriver och berömmer de välsmakande havrekakorna på kultursidan!
Så nu är jag, om än indirekt, omnämnd i en kulturrecension! Allt tack vare de skurna havrekakorna.
Kan inte låta bli att berätta!
Hälsningar,
Katarina”
Katarina, kakor ÄR kultur. Roligt med en kulturreporter som har insett detta. Fortsätt baka!
Anna, redaktör