Vilken värld ska det bli?
Mikael Tellbe reder ut det vi påstår, tror och vet om hur det blir när vår tid är slut
Det är inte så länge sedan som kartorna över vår tideräknings slut och det nya rikets tillkomst rullades ut i kyrkorna.
Inte så länge sedan Som en tjuv om natten heller.
Nu talas det ganska sällan om den yttersta tiden i de flesta församlingar. Vad kan vi egentligen veta? Mikael Tellbes nya bok Tillbaka till framtiden redogör för det och sorterar bort en hel del spekulationer.
Mikael Tellbe, det datum som var målet för resan i filmen Tillbaka till framtiden passerades nyligen. Vad signalerar bokens titel, tycker du?
Under en längre tid har talet om tidens slut och Jesu återkomst hörts allt mer sällan i våra kyrkor. Många har haft svårt att hantera den mer spekulativa eskatologi, alltså den lära om tidens slut, som kom att prägla svensk frikyrklighet under stora delar av 1900-talet och som gick ut på att skapa detaljerade scheman och tidtabeller för den sista tidens händelser. En del har känt sig förvirrade, somliga brända, andra bara trötta.
Samtidigt finns det en generation som inte har hört mycket alls om Bibeln och framtidsfrågorna. Ofta får jag höra att det knappt talas och förkunnas om tidens slut och Jesu återkomst i dag, speciellt bland unga.
Det är ingen överdrift att påstå att det finns ett eskatologiskt vakuum i många kristna sammanhang. Ett vakuum behöver fyllas med något. Bokens titel knyter an till min övertygelse att vi behöver ta oss ”tillbaka till framtiden”. Vi behöver helt enkelt återerövra och blåsa nytt liv i det kristna framtidshoppet.
Varför är detta ett viktigt ämne?
Mer eller mindre dagligen hör vi om konflikter i Mellanöstern, om krig, våld och terrorism. Världsekonomin är i obalans med ekonomier på gränsen till konkurs. Vi hör om klimathot och miljöförstörelse, om glaciärer och polarisar som smälter, om tyfoner, översvämningar, jordbävningar, svältkatastrofer, pandemier och hotande befolkningsexplosion. Vi undrar: Kommer jorden att gå under? Finns det en framtid för den här världen?
Och den som läser Bibeln ställs inför ytterligare frågor: När kommer Jesus tillbaka? Vad ska vi tro om uppryckandet? Vad innebär odjurets märke? Hur går det med Israel? Vad är tusenårsriket? Kan man tro på ett helvete? Vad händer när vi dör?
Det är sådana frågor som jag arbetar med i boken.
Men jag vill också visa på att frågorna om framtiden inte enbart handlar om det som ligger framför oss i tid. Guds förvandling av världen är redan påbörjad. Därför finns det anledning att hoppas – mitt i en orolig värld.
Vad brukar du få för reaktioner när du undervisar eller predikar om det här ämnet?
Efter en undervisningsdag om Uppenbarelseboken i en frikyrka i Mellansverige kom en kvinna i femtioårsåldern fram till mig: ”Jag hade egentligen inte tänkt gå hit i dag. Allt tal om Uppenbarelseboken under min uppväxt har gjort mig så förvirrad och otrygg inför talet om framtiden. Men nu vågar jag läsa den igen.” Jag har mött många liknande reaktioner.
Med tanke på det vakuum som råder kring framtidsfrågorna i många sammanhang är det ofta mycket tacksamt att ta upp det här ämnet. Inte för att skapa nya tidtabeller och spekulationer utan för att mana till trohet och efterföljelse.
Vem har du tänkt dig som läsare?
Alla som är intresserade av vad kristen tro har att säga om framtidsfrågorna och dess betydelse för nuet. Den som redan har hört mycket om detta vill jag uppmuntra till fördjupad reflektion, och för den som inte hört så mycket vill jag reda ut begreppen och visa på det kristna framtidshoppets betydelse och innebörd.
Vad har du själv läst mest under arbetet med boken?
Dels har jag läst böcker som varit typiska för den mer spekulativa eskatologi som kännetecknade svensk frikyrklighet under stora delar av nittonhundratalet. Dels har jag läst mer moderna teologiska utläggningar om kristen eskatologi. Jag har också läst diverse rapporter om allt från miljöförstörelse och klimathot till konsumism och världsfattigdom.
Du har ägnat dig åt det här ämnet länge – har din syn på det eller din tro förändrats på något sätt under tiden?
Egentligen inte. Den har snarare fördjupats. Framför allt har jag insett att kristen tro är omöjlig att förstå utan ett levande framtidshopp. Att bli en kristen handlar inte bara om mitt liv här och nu utan om att bli delaktig i Guds pågående upprättelse av hela skapelsen och mänskligheten.
Vad är det mest hoppfulla i boken?
Att Gud har lovat att upprätta en sargad skapelse och mänsklighet!
Vad är det bästa som kan hända med boken?
Att den blir läst och leder till fördjupad reflektion över betydelsen av ett levande framtidshopp för våra liv här och nu. Min övertygelse är att en levande kyrka behöver en levande eskatologi!
Mikael Tellbe
Bakgrund: ursprungligen från Borås, har bott i Örebro sedan 1982
Familj: frun Ammi och två döttrar
Arbetar: lärare i Nya testamentet vid Örebro Teologiska Högskola, pastor inom Evangeliska Frikyrkan (EFK), docent vid Lunds universitet, med i redaktionen för kommentarserien Nya testamentets budskap (NTB)
Tillhör: Filadelfiakyrkan i Örebro och Sveriges Ornitologiska Förening (SOF)
Boktips: Nya testamentet – The Message på svenska
Favoritcitat om framtiden: ”Hopp är att höra musiken från framtiden. Tro är att våga dansa till den.”
Framtidshopp: Jag drömmer om Guds upprättelse av det brustna och sargade och om uppgörelsen med all orättvisa och ondska.
Tidigare på Libris förlag
Lammet och odjuret (guide till Uppenbarelseboken)
Med framtiden i ryggen (guide till Paulus brev)
Korsmärkt gemenskap – kommentar till Första Korinthierbrevet (NTB)
