Libris blogg

Var serveras Sveriges bästa kyrkkaffe?
Libris, Dagen och Sackeus i samarbete – alla kan nominera

Kyrkkaffet har blivit en symbol för Sveriges församlingar: en gemenskap där alla är välkomna, där kakor, bröd och bullar ofta är hembakade och där kaffet ofta är rättvist producerat.

Nu bjuder Libris förlag, tidningen Dagen och Sackeus in till Sveriges bästa kyrkkaffe, en tävling där alla kan nominera och där vinnande församling får ta emot 100 kilo rättvist producerat bryggkaffe.

– Det är inte bara en tävling, förstås, säger Anna Braw som är redaktör på Libris förlag. Minst lika mycket är det ett sätt att ta vara på alla goda idéer och initiativ!

Var finns Sveriges bästa kyrkkaffe?

Det är den fråga som tidningen Dagen, Libris förlag och Sackeus ställer tillsammans. Vem som helst är välkommen att nominera en församling, och den församling som vinner får 100 kilo av Sackeus eget kaffemärke Kyrkkaffe.

I juryn ingår Jens Baagøe från Sackeus, författaren och baptistpastorn Vibeke Olsson, Anna Braw och Inger Lundin från Libris förlag och Ann Jonsson och Daniel Grahn från tidningen Dagen.

– Man kan skicka sitt bidrag på det sätt som passar en bäst: ett brev, ett bildspel, en punktlista, ett reportage, en liten film, en intervju, säger Ann Jonsson som är featurechef på tidningen Dagen. Vi kommer att titta på faktorer som gemenskap, tradition, öppenhet, nyskapande och om det finns något för alla åldrar.

– Det kyrkkaffe som charmar juryn mest vinner, säger Anna Braw som är redaktör på Libris och skriver på Kyrkkaffebloggen. Och vinsten tror jag ju blir ett fantastiskt tillskott för vilken församling som helst, mellanstor eller liten eller stor. Men Sveriges bästa kyrkkaffe är inte bara en tävling, förstås. Minst lika mycket är det ett sätt att ta vara på alla goda idéer och initiativ och sprida dem mellan platser och sammanhang och kyrkor.

Kaffemärket Kyrkkaffe var den första svenska produkt som försågs med den dåvarande Rättvisemärkt-symbolen. På det viset är det just det svenska kyrkkaffet som har fått märkning och försäljning av rättvist producerade livsmedel att ta fart i Sverige.

– Redan när vi gjorde vår första kyrkkaffebok 2004 var det i samarbete med Sackeus, säger Anna Braw. Sveriges bästa kyrkkaffe blir ytterligare ett steg, och vi hoppas att många vill vara med och nominera och berätta om kyrkkaffegemenskaper som betyder något särskilt!

För mer information om Sveriges bästa kyrkkaffe, kontakta press@libris.se
Bidrag till Sveriges bästa kyrkkaffe skickas till feature@dagen.se före den 3 juni

Se också Libris förlags webplats (www.librisforlag.se), Dagens webplats (www.dagen.se) och Sackeus webplats (www.sackeus.se) samt Kyrkkaffebloggen (http://kyrkkaffe.libris.se)

Läs om Sveriges bästa kyrkkaffe i Dagen: http://www.dagen.se/vardag/hjalp-oss-utse-sveriges-basta-kyrkkaffe/

Libris förlag ger främst ut böcker med anknytning till kristen tro, men har även utgivning av mer allmän karaktär. Vår breda utgivning omfattar bland annat populär- och fackteologi, andaktsböcker och bibelhandböcker, skönlitteratur, biografier, livsberättelser, populärpsykologi liksom böcker för barn och unga.

Idag blev det klart att Vibeke Olsson, aktuell med boken Amerikauret, får Birger Norman-priset. 

Såhär presenterar Birger Normansällskapet nyheten:

Juryn för Birger Norman-priset – som utgörs av Birger Norman-sällskapets styrelse – har utsett författaren Vibeke Olsson till pristagare för år 2013. Hon tilldelas priset för sina inlevelsefulla skildringar av sågverksepoken i södra Norrland, en tid central för förståelsen av det moderna Sveriges framväxt, med folkrörelserna i centrum, och där inte minst kvinnorna spelar en viktig roll.

Enligt statuterna ska mottagaren, eller mottagarna, ha ”verkat i Birger Normans anda”. Vibeke Olsson är genom sin långvariga författargärning, men även sin publicistiska verksamhet, en värdig pristagare.

Priset kommer att delas ut på BN:s  födelseort Svanö vid den årliga Birger Norman-dagen, i år, söndagen 28 juli 2013.

Vibeke Olsson Falk, född 24 januari 1958 på Lidingö, är svensk författare och baptistpastor.

Olsson har studerat teologi och debuterade som 17-åring med ungdomsromanen ”Ulrike och kriget”, om en, av propaganda, övertygad tolvårig nazist. Hon har tidigare under sitt författarskap ofta återkommit till två helt olika historiska miljöer: andra världskrigets Europa och romerska riket. Hennes senaste romansvit om fyra böcker skildrar en kvinnas levnadsöde vid sågverket i Svartvik utanför Sundsvall, med början i Sundsvallsstrejken 1879.

Birger Norman-sällskapet grundades 2004 och har som syfte att vårda och vidga intresset för författaren Birger Norman. Vi vill fördjupa förståelsen för hans prosa, poesi och dramatik samt lyfta fram hans betydelse som kultur- och samhällskritisk debattör. www.birgernorman.se

Tidigare pristagare är Martin Westerholm 2011 och Ralph Nordlander 2012.

Birger Norman föddes på ångermanländska Svanö, en bruksort mitt i träindustrins Ådalen, som första barnet i en sågverksarbetarfamilj. Han har själv antecknat: ”Född den 30 juli 1914. Det var den svarta veckan, veckan då första världskriget bröt ut. Min mor har berättat, hur hon låg och hörde mobiliseringsklockorna ringa.” Sågen på Svanö brann på Normans 16-årsdag 1930. Nedläggningen tvang många till utflyttning, även Norman. Under tonåren varvades realskola med brädgårdsjobb. Han började nu sin skrivarbana, som journalist och sportreporter på tidningen Nya Norrland, och som studieledare inom ABF. Som 19-åring kom han till Wendelsbergs folkhögskola, och inpå 40-talet var han i Stockholm ”på väg att få gesällbrev som socionom”. Genom Normans jobb som redaktör för Folklig Kultur och senare hos Ehlins förlag kom Stockholm att bli hans bostadsort.

Men till ”det Ångermanland jag kunde kalla mitt därför att det var min barndoms och ungdoms landskap” har han ofta återvänt i sin diktning. Ett knippe dikter i antologin ”Ny lyrik” 1950 föregick debutsamlingen ”Sånger vid floden” 1951. Från 1960 var Norman diktare på heltid, och titlarna, fram till ”Vägen längs sjön” 1988, blev åtskilliga. Han skrev i de flesta genrer utom romanen: lyrik, noveller, dramatik, reportage, kommenterande journalistik. Hans regelbundet återkommande ”Vinkelskott” i Metallarbetaren – under 28 år – fick välförtjänt uppmärksamhet i vida kretsar. Birger Norman blev känd dels som finstämd lyriker, dels som kultur- och samhällsdebattör på socialdemokratisk och kristen grund. Erfarenheterna från hembygden och det tidiga 30-talet kom att prägla honom och utgör på många sätt ett tema i hans författarskap. Han kände stark samhörighet med den samhällsklass varifrån han utgått och kanske var han den reformistiska arbetarrörelsens starkaste kulturella röst under flera årtionden. År 1976 kom ”Utanikring”, en diktsamling på ångermanländska. Den exempellösa framgång som den och den efterföljande ”Speleka” rönte bidrog starkt till en återupprättelse för dialekterna som värdefullt språk och litteratur, och blev kanske det som Birger Norman var mest ihågkommen för vid sin bortgång 1995, och är än i dag.

Litterära utmärkelser:

ABF:s litteraturpris 1952
Tidningen VI:s litteraturpris 1960
Litteraturfrämjandets stora pris 1971 (”Lilla Nobelpriset”)
Bellmanpriset 1974
Hedenvind-plaketten 1980 (förste mottagare)
De Nios Vinterpris 1983
Ferlinpriset 1984
Doblougska priset 1989
Svanö den 9 april 2013

Styrelsen för Birger Norman-sällskapet

För fler resurslänkar, se Libris pressrum på MyNewsDesk här.

”Inte perfekt, men helt unik och fantastisk”
I Maggan Hägglunds nya bok värmer igenkänningen som en lägereld

– Det handlar alltid i grunden om att se på sig själv med milda ögon, att faktiskt inse att man är riktigt bra, säger Maggan Hägglund. Inte perfekt, men helt unik och fantastisk. Det är väl den känslan jag vill förmedla. Och hoppet om att livet alltid kan förändra sig, även om man är inne i en svart period.
Förra året blev hennes och Doris Dahlins bok Drunkna inte i dina känslor en av Sveriges mest sålda fackböcker. Nu har hon samlat personliga texter i Maggans lilla starksköra – om liv, kärlek, kantstötthet och annat mänskligt.

I orden hittade jag hem. Till många andra. Det är ett av mitt livs mirakel. Att jag och orden hittade till andra som också är både starka och sköra. Som också är lite kantstötta av livet. Men ändå lever lysande, skimrande liv.
Perfekta är vi inte. Men alldeles, alldeles underbara.
Det här är ett urval av många års krönikor. Det är skärvor från mitt liv. Under de här åren har livet blivit bättre, ljusare. Och jag lite klokare. Det tror jag i alla fall.
Jag känner igen mig.
  Säger den ena och den andra.
  Och jag är förundrad. Det är ett mirakel att orden kan bli lägereldar kring vilka vi samlas och berättar våra liv. – ur förordet till Maggans lilla starksköra

För några veckor sedan mötte Maggan Hägglund en kvinna som inte bara hade läst Drunkna inte i dina känslor – utan också sytt ett fodral till den.

– Både Doris [Dahlin] och jag är helt överväldigade av responsen, säger Maggan Hägglund. Vi anade att det skulle finnas några som skulle behöva boken, men att så många skulle älska den kom som en härlig, förunderlig överraskning. Vi har mött tonåringen som tagit sig till bokmässan bara för att få krama oss och tacka för att vi hade skrivit boken som hade förändrat hennes liv. Och nyligen mötte jag den här kvinnan som hade sytt ett vackert fodral till boken med pärlbroderi på – för den boken skulle hon leva med hela livet. För många verkar läsningen ha varit en befriande aha-upplevelse: jag är inte ensam, det är inte mig det är fel på, och åh, det är en speciell begåvning jag har.

Nu kommer Maggans lilla starksköra, där Maggan Hägglund har samlat sina krönikor från tidningen Tara som hon var med och startade år 2000 och där hon har haft en egen spalt sedan dess. Är det också en bok främst för sensitivt begåvade?

– Det är klart att de som känner igen sig i detta att vara både sköra och starka och att känna mycket och starkt – de kommer att känna igen sig. Men jag tror att alla som funderar över livet och kärleken och sorgen kan känna igen sig. Fast man får nog vara lite lagd åt funderarhållet för att uppskatta den. Det handlar alltid i grunden om att se på sig själv med milda ögon, att faktiskt inse att man är riktigt bra. Inte perfekt, men helt unik och fantastisk. Det är väl den känslan jag vill förmedla. Och hoppet om att livet alltid kan förändra sig, även om man är inne i en svart period.

Maggan Hägglund
Maggans lilla starksköra
Inbunden, 140×180 mm, 272 sidor
ISBN: 9789173872850
www.librisforlag.se/maggans-lilla-starkskora.html
Utkommer den 28 mars 2013
Ur innehållet: Skolka lite mer! • Själen hörs bättre om natten • Under stenarna-sällskapet • Tidvis uppsprickande molntäcke • Bejaka din inre tax • Det gör ont att ta farväl • Hej Kajsa Kavat • Om att avsluta rätt • Sommarkurs för duktiga Annikor • Satsa på sömsmån • Det gäller att investera i rätt fonder • Ta den stora dörren in!

Provläs här
För mer information om boken, för recensionsexemplar och för intervju med författaren, skriv till press@libris.se  eller ring till Vilhelm Hanzén, PR- och kommunikationsansvarig, 019-20 84 10.
Högupplöst omslagsbild: http://www.librisforlag.se/pressmaterial/libris/9789173872850_1_Omslag.jpg
Högupplöst författarporträtt: http://www.librisforlag.se/pressmaterial/libris/forfattare/Maggan_Hägglund_fotoPeter-Knutsson.jpg

Sticka & skicka – 20 000 spädbarnsplagg och en bok

Erikshjälpens, Hemmets Journals och Libris förlags insamling genererar värme och räddar liv

En mössa kan rädda en nyfödd från nedkylning och en rad farliga sjukdomar.
Ett fint babystartpaket som gåva kan bli den avgörande faktorn när en mamma bestämmer sig för att ta sig till ett sjukhus och föda.
Hösten 2012 samlade Hemmets Journal, Erikshjälpen/Human Bridge och Libris förlag in mössor, koftor och filtar till nyfödda på sjukhuset i Mpongwe i Zambia och på många andra håll. Nu kommer boken Sticka & skicka, full av hjälpstickarnas mönster och idéer.

– I många afrikanska länder är hemförlossning fortfarande vanligt, säger Louise Nordlund-Isaksson på Erikshjälpen. Det blir ofta komplikationer. När en mamma dör drabbas en hel familj. Men om mammorna vet att en förlossning på sjukhuset innebär att hon också får fina, varma kläder till barnet, då kanske hon tar sig dit, och chanserna att både hon och barnet klarar sig ökar. På det viset räddar babykläderna liv – och hela familjer.
Erikshjälpen och dess samarbetspartner Human Bridge har i många år skickat babykläder och babystartpaket till sjukhus i Afrika och Asien. Behövs det verkligen stickade babykläder i varma länder?
Den frågan får barnläkaren Britt Gustafsson svara på – hon arbetar med stamcellstransplantationer i Huddinge och har i flera perioder varit volontärläkare på Mpongwe-sjukhuset i Zambia.
– Mössor behövs som skydd mot nattkyla och solsken, säger hon. De nyfödda i Zambia behöver också filtar, och de behöver kläder i största allmänhet. Särskilt barn som har drabbats av undernäring behöver värme för att återhämta sig.
Hösten 2012 samarbetade Hemmets Journal, Erikshjälpen (med sina samarbetspartners Human Bridge och Skandinaviska Läkarbanken) och Libris förlag om Sticka & skicka, en insamling där allmänheten bjöds in att skicka handgjorda mössor, koftor och filtar, i första hand till de nyfödda på sjukhuset i Mpongwe i Zambia.
– På bara ett par månader kom det in 20 000 plagg och filtar, berättar Joakim Norling på Hemmets Journal. Vi visste att många som vi känner är både flitiga och generösa, men den siffran överträffade våra förväntningar!
På det viset kunde förlossningsavdelningar vid sjukhus på flera andra ställen i världen, bland annat i Nepal, Kenya, Tanzania, Etiopien, Kongo, Rumänien och Ukraina, också få startpaket att dela ut till de nyfödda. En del av sändningarna är redan framme, andra packas nu och under våren på Human Bridge i Holsbybrunn.
– Många av dem som stickar och skickar delar med sig av mönstertips och idéer medan de arbetar, säger Anna Braw som är redaktör på Libris. Nu när insamlingen är avslutad känns det ganska självklart att samla ihop allt det fina till en inspirationsbok för alla hjälpstickare som vill fortsätta värma världens minsta. Det ligger massor av ideellt arbete bakom boken, precis som bakom insamlingen, och vi hoppas att värmen ska fortsätta att sprida sig!

Anna Braw (red), Magnus Aronson m fl (foto), Maria Mannberg (form)
Sticka och skicka – var med och värm världens minsta
Inbunden, 170×190 mm, 105 sidor
ISBN: 9789173872843
www.libris.se/sticka-och-skicka.html
Utkommer den 28 mars 2013

Sticka och skicka ges ut i samarbete med Erikshjälpen/Human Bridge och Hemmets Journal.
Mössor, tröjor, koftor, västar, filtar – allt i ministorlekar! Treochenhalvtimmesvästen • Navelsträngsmössan • Petras lilla tröja • Jolly jacket • Impulsmössan och mycket mer!

Provläs här
Se också Kyrkkaffebloggen
För mer information om boken, för recensionsexemplar, för intervju och för publicering av material ur boken, skriv till press@libris.se
För mer information om Erikshjälpen/Human Bridge/Skandinaviska läkarbanken och arbetet med spädbarns- och mödrahälsovård och babykläder, kontakta Camilla Sköld, kommunikatör på Erikshjälpen, camilla.skold@erikshjalpen.se
För mer information om Hemmets Journal och insamlingen Sticka & skicka, kontakta Joakim Norling, chefredaktör för hemmetsjournal.se, joakim@egmont.se, 0730-35 65 83
Högupplöst omslagsbild finns här

Framtidshopp och oro i fjärde Bricken-romanen
Vibeke Olsson berättar om förra sekelskiftet och om den tidiga fackföreningsrörelsen

Sekelskifte i Svartvik. Föreningsrättsstriden är på allas läppar.
Två av Brickens barn är redan anställda på sågverket, men magister Sundblad vill skicka Nikanor till läroverket. Ska han bli en främling bland sina egna?
Nu kommer Vibeke Olssons fjärde roman om den svenska sågverksindustrins storhetstid.
– Det går som en röd tråd genom Sverige, arbetarna som kämpar för att få tillhöra en fackförening, säger hon.

– Ja, de är trevliga, de amerikanska vägguren, säger magister Sundblad vänligt när jag skänker i kaffe.
                     Amerikanska väggklockan har vi sparat ihop till, Natan och jag. Vi har hjälpts åt. Han skoftade och jag reste ribb. Klockans tickande är så hemtrevligt, det skänker lugn.
                      När jag ser på väggklockan blir jag glad.
                      När jag ser på termometern pickar orosfågeln i hjärtat.

Det är sekelskifte också på Svartviks sågverk – men det som märks mest är diskussionerna om föreningsrätten. Varför skulle inte sågverksarbetarna ha rätt att organisera sig?
Bricken väntar sitt sjunde barn. Det är trångt i köksrummet. Och ändå: när magister Sundblad föreslår att hennes äldste, Nikanor, ska skickas till läroverket i stan blir hon inte alls lika glad och stolt som Natan. Ska Nikanor tvingas iväg hemifrån och bli en främling bland sina egna?

Amerikauret är Vibeke Olssons fjärde roman om Bricken. För den första, Sågverksungen som kom till 130-årsjubileet av Sundsvallsstrejken, fick hon Wallin-priset för ett par år sedan. I vår har hon både varit på Kungliga slottet i Stockholm för att ta emot medaljen Litteris et Artibus och blivit tilldelad Vinterpriset av De Nio.
Samtidigt som hon har arbetat med Amerikauret, den fjärde boken om Bricken, har hon rest över stora delar av Sverige för att berätta om Bricken och sågverksepoken på bibliotek, i församlingar och hos läsande föreningar av olika slag.
Och trots att hon visste vad som skulle hända hos Brickens familj i Svartvik under föreningsrättsstriden har hon blivit lite förvånad ibland:
– Det blir alltid så när man skriver att man kan bli överraskad av sina gestalter, säger hon. Jag blev inte överraskad av händelserna, men jag blev överraskad av Brickens reaktioner. Det blev så väldigt svårt för henne med Nikanors läshuvud. Berta har tagit mer plats i berättelsen än vad jag hade tänkt från början. Jorma också.
Föreningsrättsstriden äger rum 20 år efter Sveriges första stora strejk, den som senare ska få namnet Sundsvallstrejken (Bricken kallar den för -79), och gäller arbetarnas rätt att organisera sig.
– Föreningsrättsstriden är inte lika känd som Sandökravallerna sju år senare, men redan 1899 hade arbetarna på Svartvik alltså insett att fackföreningsrörelsen var deras enda chans att göra sig hörda, säger Vibeke Olsson. Det går som en röd tråd genom Sverige, arbetarna som kämpar för att få tillhöra en fackförening.

Vibeke Olsson
Amerikauret
inbunden med skyddsomslag, 320 sidor
ISBN: 9789173872713
www.librisforlag.se/amerikauret.html
Utkommer den 21 mars

Amerikauret ges också ut som ljudbok inläst av Odile Nunes. Mer information här

Välkommen till Café Svartvik nära Sundsvall den 21 mars klockan 19 när Amerikauret släpps!
Vägbeskrivning här
Lite mer om boksläppet här

De tidigare böckerna om Bricken finns här:
Sågverksungen
Bricken på Svartvik
Sågspån och eld

Sagt om Sågverksungen:
”Det har blivit en varm bok, snudd på allåldersbok. En klassisk arbetarroman, spännande och lärorik.” – Boel Söderberg, Nerikes Allehanda

Sagt om Bricken på Svartvik:
”… jag njuter oavbrutet av Vibeke Olssons senaste bok … den är utsökt skriven och gestaltad …” – Erik Löfvendahl, Svenska Dagbladet

Provläs boken här

För mer information om boken, för recensionsexemplar och för bokning av intervju med Vibeke Olsson, skriv till press@libris.se eller ring till Vilhelm Hanzén, PR- och kommunikationsansvarig, 019-20 84 10

Högupplöst omslagsbild finns här
Högupplöst omslagsbild ljudbok finns här
Högupplöst författarbild finns här

Mer information och fler resurslänkar hittar du i Libris pressrum på MyNewsDesk, här

Vinn biljetter till Jonas Helgessons stand up-show i Örebro fredagen den 1 mars

Jonas Helgesson är ute på turné med sin stand up-show ’Inte bara CP – en stand up-show på stort allvar’. På fredag kommer Jonas till Hjalmar Bergmanteatern i Örebro. Libris tävlar ut fem biljetter till föreställningen. Svara på frågan nedan för att delta i tävlingen. Skicka ditt svar till vilhelm.hanzen@libris.se.

Jonas Helgesson har på Libris förlag släppt tre böcker. Vilken av dem kom senast?

1. Grabben i kuvösen bredvid

x. Etiketter ska man sätta på julklappar – inte på människor

2. Ett CP-bra liv

Tävlingen pågår fram till onsdag (27/2) klockan 12.00, och finns även på Facebook och Twitter.

Mer information om föreställningen finns här.

Jonas böcker finns här.

Författarna Rose Lagercrantz och Vibeke Olsson får samfundet De Nios vinterpris.  Priset började delas ut 1976 och lämnas alltid ut utan motivering. De båda författarna får 75 000 kronor vardera.

Den tidigare baptistpastorn Vibeke Olsson tilldelades nyligen Litteris et Artibus – en kunglig medalj som delas ut för framstående konstnärliga insatser inom främst litteratur, musik och scenisk framställning — och är på Libris förlag aktuell med bokenAmerikauret, den fjärde boken i serien om Bricken på Svartvik.

Även proggbandet Blå Tåget får pris av De Nio.

De Nio är en litterär akademi med nio ledamöter valda på livstid.

Vibeke Olsson på Libris förlag

Samfundet De Nio:s hemsida 

Presskontakt:

Vilhelm Hanzén, PR- och kommunikationsansvarig Libris förlag
019-20 84 10 - vilhelm.hanzen@libris.se